Hej,

Läs gärna denna inlägg (Klika här) innan du läser dagens inlägg.

Syftet med dagens inlägg är att uppmuntra dig till självreflektion om: Tankar om Invandraren, Vad tänker du om Invandraren?

Invandraren lever hela sitt liv invandrad även i sitt hemland.

Kluvenheten och förvirringen är stor. Vart än den bor.

Invandraren är flexibel, modig och villig.

Dra inte fördomar innan du lär känna en.

Vissa av dessa kämpar och andra bara slappar.

 Kämpen kämpar hela sitt liv,

Drömmarna är oändliga och stoltheten är stor.

Den slappe har alltid en förklaring till sin slapphet,

Den skyller antingen på samhället eller på ödets väg.

Invandraren känner sig kluven vart än den bor, traditionstroheten är inte så stor.

Med dessa rader avslutar jag temat tankar om Invandraren. Lämna gärna en kommentar! 

(Glöm inte att gilla bloggen både här och på facebook. klicka här)

Invandraren är en människa som har lämnat sitt hemland antingen frivilligt i jakt efter lycka och välstånd eller vederbörande har blivit tvungen att söka skydd och trygghet i ett annat land. Vad än orsaken är invandraren är en modig människa som har vågat ta steget till det okända. Man har valt att lämna sin familj, sina vänner och allt som har med det gamla livet.

Att anpassa sig till det nya landet och dess samhälle är en långdragen process som är genomsyrad av hinder. Hur lätt är det att bli accepterad? Hur lätt är det att anpassa sig till samhället? Hur lätt är det för samhället att förstå och acceptera dig? Det är hur svårt som helst.

Men den som strävar efter att anpassa sig, att våga få folk att acceptera och respektera en, är en invandrare som har lyckats i det nya landet. Dock inte alla åstadkommer detta.  Det gäller att våga visa framfötterna, våga säga ifrån, våga vara sig själv. Invandraren, du ska veta att du är modig och att det är få som vågar ta steget som du har tagit. Var stolt över dig själv och dina rötter!  

Innan du dömer ut mig och det liv jag för, ta

och gå en mil i mina skor (Mauro Scocco)

Håll utkik efter Tankar om ..., som jag

kommer att publicera härnäst!

Jag råkade gå in på en blogg och läsa mina tankar skrivna i den där bloggen. Jag läste min text igen, dvs. original texten och läste igen plagiattexten. Jo det var tagit från mig. Personen i frågan har även börjat sitt inlägg genom att kopiera första meningen från mitt inlägg. Mitt inlägg publicerades 18 timmar före hennes inlägg. Så hon var snabb.

Min blogg har till syfte att uppmuntra dig till självreflektion om diverse ämne, men inte för att du ska kopiera tanken och ta några rader och lägga till några rader och göra det till ditt eget inlägg. Du som har gjort så, du kunde väl ha lämnat en kommentar eller nämnt min blogg i ditt inlägg. Då skulle jag har blivit glad att jag inspirerade dig. Dock blev jag faktiskt ledsen över detta. Jag ägnar tid och energi för att skriva mina texter och att du bara går in på min blogg, kopierar rader och publicerar det i din blogg är osjyst. Mina läsare som läser din blogg också kommer att upptäcka plagiaten.

Jag vet att du kommer att läsa detta inlägg. Jag vill säga till dig att du måste sluta genast med att kopiera mina texter!!! I fall du gör det ändå, lämna en kommentar eller nämn min blogg som inspirationskälla i dina inlägg...

Råd till tankelösa bloggare:

Ta inte andras tankar och inlägg! Bli inspirerade, men kopiera inte!! I fall du gör det lämna ett spår efter dig eller nämn bloggen som du har tagit texten från i ditt inlägg. Har du otur så går tanke-och text ägaren till din blogg och då är du avslöjad...

Hej,

Läs gärna denna inlägg (Klika här) innan du läser dagens inlägg.

Syftet med dagens inlägg är att uppmuntra dig till självreflektion om: Tankar om Ensamhet, Vad tänker du om Ensamhet?

Människan behöver sina medmänniskor.

Den långvariga ensamheten är osund.

Bryt mönstret min ensamma vän.

Du ska inte behöva känna dig ensam igen.

Egoisten inom oss till dig, vill jag säga:

Var omtänksam för du lever inte ensam!

Försök att se!

Försök att förstå!

Öppna dina ögon!

Öppna dina öron!

Det finns därute någon som behöver dig.

Det finns därute någon som du inte vill se.

Det finns därute någon som inte längre vill leva med sin ensamhet.

Du kan göra en skillnad, du kan ge hopp.

Snåla inte med din uppmärksamhet.

Öppna dina ögon!

Öppna dina öron!

Ensamheten hos en medmänniska med din hjälp ska bort!

Med dessa rader avslutar jag temat tankar om Ensamhet. Lämna gärna en kommentar! 

(Glöm inte att gilla bloggen både här och på facebook. klicka här)

Att vara ensam en kort period – några få dagar -  kan vara en god möjlighet för att återhämta oss från vardagens alla måsten. Att vara ensam en lång period – flera dagar, veckor och kanske månader -  kan vara det värsta som en människa kan uppleva. Ensamheten kan göra oss deprimerade, kan få oss att tappa framtidstron samt kan sluta i det värsta och otänkbara. Att välja att vara ensam är inte samma sak som att vara tvungen att vara ensam. Människan kan inte leva ensam. Människan är en socialvarelse som vill känna sig produktiv, behövd, omtyckt och allt annat som gör en människa lycklig.

Faktum är att vissa är ensamma och andra har många omkring sig men känner sig ensamma ändå. Det kan kännas bättre att vara ensam när man är medveten om sin ensamhet än att ha många omkring sig som finns där bara för att finnas. Hur kommer det sig att det kan bli så? Är det livets alla måsten som har fått folk att glida isär eller är det egoisten i var och en av oss som inte bryr sig om människorna i vårt liv. Att man inte känner signalerna från de som behöver oss kan leda till samvetskval om något händer dessa människor. Det är då vårt samvete vaknar, det är då vi börjar tolka de avsända signalerna, det är då vi kanske börjar förstå. Men då kan detta vara alldeles för sent.

Livet kan pröva oss på olika sätt. Bland beprövningarna kan vara att bli ensam. Man kan bli ensam av olika anledningar. För det första,  man kanske har gjort slut med sin partner eller att sin partner har nått det slutgiltiga livsskedet. För det andra,  man kanske är tillfälligt ensam för att alla andra är upptagna med sitt. För det tredje,  man kanske befinner sig långt borta från sina nära och kära och så vidare. Situationerna kan vara olika beroende på vart man befinner sig i livets stadium. Hur ska man handskas med ensamheten? Hur ska man överleva den? Ett enkelt recept på hur man ska handskas samt överleva ensamheten finns inte. Eftersom det som tillfredsställer mig kanske  inte tillfredsställer dig.

Man ska ta vara på livet. Man ska inte behöva spendera det ensamt. Man ska inte behöva vara för att enbart vara eller finnas för att enbart finnas. Men för vissa kan det vara svårt och psykiskt krävande att bryta mönstret i fall det har etablerats. Ett exempel på dessa är långtidssjukskrivna människor. Dessa har blivit vana med sin ensamhet och sin ställning utanför samhället. Hjälp behöver de, vi alla behöver det, men på det rätta sättet som tillfredsställer personen i frågan.

Slutsatsen är att man själv ska försöka  bryta mönstret! Men även engagera sig och bli medveten om olika signaler som når oss samt kunna tolka dem. Var och en av oss kan göra livet lättare för en medmänniska. Ibland behövs inte mycket för att få en medmänniska att känna glädje, ibland kan det förvisso räcka med en vänlig mening där det uttrycks uppskattning och kärlek. Var omtänksam! 

Ensamhet är ett trevligt ställe att besöka,

men ett dåligt ställe att stanna på ( Josh Billings)

Håll utkik efter Tankar om ..., som jag kommer att publicera

härnäst!